Känns som tiden går fortare och fortare. (Brukar inte föräldrar till barn ofta säga så?)
Det är nya saker som man ser fram emot/måste göra/stressar till.
On the next.
Nya saker som ska avverkas. To-do listan bockas av men fylls på lika snabbt.
Man hinner inte njuta av vardagen. De små sakerna som gör livet.
I början av inlägget hade jag lust att skriva att jag längtade till en välförtjänt semester. Men det är inte sanningen. Sanningen är att vardagen behöver få bättre rutiner, bättre levnadsstandard och mer njutning. Och mindre stress.

Så jag vet redan mitt nyårslöfte. Vad blir ditt?