I fredags blev jag kallad på återförening med några gymnasievänner som jag inte har sett på 5-6 år. Helt galet och lite nervöst. För vem säger att man ska vara vänner efter alla dessa år.
Men det blev trevligt, fyllt av minnen och framför allt skön stämning med uppföljnings- och utvecklingssamtal. HUr mycket har man förändras? Hur uppfattades man då? Hur uppfattas man idag?
Jag kan iaf. pusta ut, för jag hade inte blivit så dryg som de trodde, fast jag bor i storstaden...haha!
Jag tar det som en komplimang.
Nu blir det istället lite planering för sommarens aktiviteter, för visst akn man kombinera stureplansstek och camping i skogen med några öl med gamla väner. Ge och ta. Gammalt och nytt.
Välkomna tillbaka minnen, nya och gamla!